03-04-27                               

Väder: Regn på morgonen som dock upphörde. Friska vindar på syd. Kuling, utan tvekan. Drog nog något åt sydväst framåt dagen. Uppsprickande molntäcke fram emot eftermiddagen med korta solglimtar. Ganska varmt i luften.

Söndag

 

Ännu mer slit för ännu mindre fisk

 

 

 

I år är livet verkligen hårt för en som ansett sig som en duktig gäddfiskare. Ingenting verkar fungera för mig denna vår. Att man inte får någon öring kan jag leva med. Det beror mest på omständigheter utanför min direkta kontroll nämligen. Fiskar man ingen öring, får man ingen öring, så lyder den stenhårda lagen. 
Visst har jag försökte lite grann men för att få kanske fem stycken på en säsong måste jag tillbringa cirka elva, tolv heldagar ute med båten för att lyckas. 
Sedan sist har jag varit ute två halvdagar för att pröva efter havsöringen. Morgonen och förmiddagen under två dagar med hyggliga väderförhållanden (från land) satsade jag den ena dagen från Hasslö och den andra från Lindö utan att känna ett napp. Det kan jag som sagt acceptera. Men att jag de två följande eftermiddagarna prövade efter gädda i angränsande, inre områden, med samma usla resultat hade jag desto svårare att godkänna!
Skandal skulle jag vilja säga!

-Oj, vad har vi här då?
En gästfiskare, det tillhör väl inte vanligheterna?
-Nej, sannerligen inte. Ibland bryter jag dock mot mina egna regler som det passar mig. Saken är den att Ingvar här till vänster, tydligen läst mina sidor och låtit lura sig till att tro att det här med flugfiske, speciellt efter gädda skulle vara så kul. Eh... Namnet kan vara en pseudonym för man vill ju inte chikanera folk i onödan genom att sätta ut deras riktiga namn här. Jag glömde nämligen fråga honom om han ville vara med. 

Men i alla fall så hade han hållit på och försökt en tid utan att riktigt lyckats få till det. Då kände jag mig lite skyldig och föreslog att vi skulle mötas någonstans ute vid vattnet och jag skulle lära honom allt jag kunde. Och efter de tio minuterna kunde vi fiska lite. 
Men naturligtvis hade jag en baktanke med det hela. Nämligen att han skulle visa mig på lite av hans vatten. Vi skulle nämligen befinna oss i den inre Listerbyskärgården som jag inte alls känner till och han är en van gäddfiskare för övrigt. 
Han hade dessutom tillgång till båt och tanken var att vi skulle forsla ut oss till en del holmar och öar där utanför. Men, se det gick inte alls det. Det satte vädret effektivt stopp för. Sydlig kuling redan på morgonen gjorde det omöjligt. 
En både lustig och olustig händelse inträffade redan tidigt. Vi hade stämt möte på en campingplats i närheten av det som kallas Bökenäs. Jag kom först och ställde bilen intill en badplats där det var lite lä och där det såg ut att vara en fin sandbotten. När så han också kommit och vi gjort oss klara och gick ner mot vattnet hindrades vi plötsligt av ilskna rop. 
En upprörd man iklädd orange overall, rött hår och dito skägg plus ansikte, skrek åt oss att där fick vi absolut inte parkera; hade han inte sagt hur många gånger som helst att parkera gör vi uppe på parkeringen!
Detta då trots att det fanns hur mycket plats och öppna ytor som helst runt omkring, en blåsig, regnig morgon i april. Men förmodligen väntade han invasion av badande fram på dagen. 
Nå, vi gjorde som han sade och körde upp bilarna hundra meter. All heder åt en sådan plikttrogen människa som gör sitt jobb, oavsett omständigheter!
Men snart nog visade det sig omöjligt att fiska där. Man sjönk ner nästan till knäna så fort man vadade ut. Vi försökte längre ut men där var det omöjligt på grund av den hårda vinden.

Vi konfererade lite och körde till ett par andra ställen och tittade. Men vita bränningar överallt avskräckte. Med sydlig vind är det svårt att hitta lä här omkring. Men kanske vinden hade vridigt lite åt väst så då kanske Gökalv skulle passa?

Jo, där visade det sig vara halvlä och utmärkta förutsättningar. Men stället är, milt sagt, inte vad det har varit. De sista gångerna jag hade fiskat här, hade jag inte fått ett enda napp, trots att det kan finnas tre arter häromkring. Man ville ju gärna få upp en fisk för att visa att allt man skrivit ihop inte är ljug och överdrifter.
Timmarna gick och inte ett säkert napp. Men kasta gick ju och jag kunde väl ge honom ett och annat tips. Hans flugor kritiserade jag lite.

Främst för att de var bundna på långskaftad streamerkrok med litet gap. Det gjorde dem både onödigt tunga och förmodligen svårkrokande. Han fick en One-Size att pröva och tyckte det genast gick lite bättre att kasta. När man vadar behöver man inte komma så långt heller och jag sade att det bara är en tidsfråga innan han skulle få sin första fisk på flugspöet. 
Men när det gällde att få fisk var jag inte rätte mannen att kritisera andra. Vid det här laget hade jag fiskat i cirka tjugo (20!) timmar utan en få ett riktigt hugg. Jag kände mig som ett av de där stackars fotbollslagen som sparkat boll lika länge utan att lyckas göra mål.
Vi drog oss allt längre in i Ronnebyfjärden och till sist fick jag i alla fall ett par små kilosgäddor att följa efter flugan. Av virvlarna att döma för jag såg dem inte riktigt. Men innanför Gravfältet blev det helt lä och molntäcket sprack upp så det blev väldigt behagligt att vistas där.
Vi gick tillbaka till parkeringen och konstigt nog var vi nästan helt ensamma på hela sträckan. Inte ens en hundpromenerare såg vi. Vi fikade lite till och jag förslog den gamla trotjänaren Almö. Där borde det också vara lite halvlä. 

Vi körde dit och vid pass klockan 14 gick vi ner i vattnet och satte igång. I början var vinden ganska besvärlig för den blåste nästan parallellt med kusten och det kunde vara besvärligt att vinkla ut kasten. 
Men så lyckades jag äntligen haka på en liten tvåkilosgädda! 
Lyckan var närapå fullständig för min del! 
Dock inte för gäddans. Hade den trott att den skulle återutsättas som vanligt bedrog den sig å det gruvligaste.
Nej, den stackars fisken slogs ihjäl och skulle ätas upp.
Dock inte av mig, bevare mig väl, utan av Ingvar.
Man måste acceptera att det finns

folk som betraktar gäddan som matfisk. Även om det kunde verka så för min del att det var havets enda gädda så visste jag att det naturligtvis inte var så. Nå, nu kunde jag fortsätta att fiska med lättare hjärta eftersom jag bevisat att det faktiskt gick att få upp en gädda på fluga. Han hade nämligen inte sett det hända förut. 
Vi fortsatte att fiska oss neråt kusten och bytte saxvis fiskesträcka så att det skulle bli någorlunda rättvist.  
Och minsann om inte Ingvar också fick ett napp!

Men gäddan släppte ganska snart för nu använde han sin egen fluga; den med långskaftad krok.
Men han betraktade det ändå som en framgång för det var första gången en fisk hade huggit när han flugfiskat. En efterföljande gädda hade han sett en gång, det var allt.


Att folk använder andra färger än vitt, även extrema neonfärger eller tillverkar sina vingar i diverse konstmaterial är deras ensak, men envisas de med att köra med streamerkrok får de med mig att göra!
Fast det är det ju ingen som bryr sig om förstås, men jag vill ändå hävda att en liten enkelkrok med stort gap och med hela flugan såsom en lång, tjock stjärt; det är det som gör min variant av gäddfluga så bra. 

Enkelkroken skall också vara kemiskt vässad och dessutom billig att köpa in. Är den sedan lite vriden också driver den in spetsen desto säkrare.  Vad kan väl då passa bättre än Kamasan?
-Hm... hör du du, jag sitter här och funderar... Är det egentligen inte dig själv du beskriver?
-Åh, är du nu här igen och stör! Vad vill du nu då!? Vad menar du med det?
-Tja, "stort gap", "tjock stjärt", "billig", "lite vriden", kan det passa bättre?
-Det var det oförskämdaste! 
-Nu måste du väl ändå inse att det går inte att köra med samma fluga i alla lägen när du får så lite fisk! 

-Åja, jag fick i alla fall en gädda till, efter en stund. Kolla här till vänster!
-En ynka trekilos ja! Jag vet andra som redan fått hundratals gäddor i år! Och de flesta stora också.
-Oj, det låter mycket! Är du säker på det?
-Ja då. 
-Kan just undra var de håller till? 
-Ja så dumma är de inte att de skriver ut det på sin sida. 
Men att de får så mycket fisk beror säkert på att de är bättre fiskare än du och använder andra flugor.
-De är alltså gäddflugfiskare... Är det Pikehunters i Skåne du menar?
-Nä, dessa kallar sig Muskytrackers och håller förmodligen till här i Blekinge.

-Muskytrackers...? Vilket löjligt namn... Jag trodde Musky var en särskild underart av gädda och bara fanns i Nordamerika. 
-Jo, men Pikehunters var ju upptaget och det är nog de som är förebilden.
-Aha... OK, jag skall titta närmare på dem. 
(Later, that same day)
-Jo, det var sannerligen imponerande! Det är så att man skäms att komma med sina smågäddor och tycka att det är någonting. Det är nästan deprimerande med denna enorma skillnad i fångstresultat.
-Ha, vad var det jag sa!
-Lyckligtvis har jag fått ett par uppmuntrande mail den sista tiden och som tröst känner jag mig tvungen att publicera dem här:

"Tjena Sören jag ville bara tacka för att du kom på gäddsaran.
Var ute den 29 mars och fiskade med en omdemolerad sara (vitt marabou+blå
krage och guldhuvud bunden på kamasan B980 stl 6) och lyckades lura en laxhona på 6 kg att ta. Tog ca 10 min att landa den.
Tack
"
Laxen fick han i Säveån. Sedan kom ett mail till från en annan:

"Tjenare!
Tänkte bara berätta att regnbågssara och gäddsara är dom bästa flugorna som
finns!!
Tog en regnbåge på 4 kilo med en regnbågssara och klass 4 utrustning, det
tog cirka 1,5 timmar att få den till håven!
Senare samma dag så tog jag ett tiotal gäddor i varierande storlekar, dock
ingen riktigt stor men ändå. Jag tog dom på en gäddsara!!
"

Sådana mail värmer när livet känns svårt och fisken inte hugger för just mig och när andra bara drar in massvis med jättegäddor (snyft). Men jag missunnar dem absolut inte deras fångster utan tycker bara det är roligt att de kör med catch & release.
-Bli inte patetisk nu ba'fatt de får och inte du! Eller avundsjuk.
-Nej då. Men deras hemliga knep skulle jag gärna vilja veta... 

Tyvärr ser det inte så mycket bättre ut på fiskefronten framöver för egen del. Av olika skäl verkar jag missa havsöringssägongen i år med och snart kommer näbbgäddorna och fördärvar fisket. Om man inte är särskilt ute efter näbbgäddor förstås. Då kan det visst vara roligt. Fast då bör man övergå till lättare utrustning och naturligtvis mindre flugor.
Men försöker man fiska gädda är de väldigt störande när de kommer efter och hela tiden rycker och sliter i gäddsaran. 
Nå, tillbaka till dagens fisketur som i och för sig avslutades där på Almö. Tre gäddor på hela den långa kuststräckan är knappt ens godkänt. Inte när vinden var så passande just där. Men Ingvar verkade nöjd, ty som sagt, ett napp var en klar förbättring för hans del och som jag sade, han kommer säkert att ta sina första gäddor så snart vädret blir lite stabilare och han kan komma ut till sina egna fiskeplatser.
De sista råden jag gav honom var alltså att skaffa sig Kamasankrok samt en vadarstav. Det sistnämnda är i alla fall ett hjälpmedel jag inte kan vara utan så fort bottnen blir lite stenig.

 


 
Datum Art Plats Vikt Bete Båt Vadande Flugspö Fluglina Väder Tid Död
2003-04-27 Gädda Almö, östra 2 Vit Gäddsara Nej Ja Ja Flytlina vxl moln, SV kuling 14:30 Ja
2003-04-27 Gädda Almö, östra 3 Vit Gäddsara Nej Ja Ja Flytlina vxl moln, SV kuling 15:30 Nej

 

 
Tillbaka

©Gagnekulla Network Productions